Hej,skolan idag..suckar så tråkgit och meningslös den var.
Skrev massa blandat igår,vet inte om ni förstod riktigt allting och sådära om vad det handlade om.
Men om man sammanfattar det så var det en mke liten sammanfattning av mitt liv.
Jag kan berätta bättre nu tycker jag.

Jag flyttade till Höör när jag slutade ettan,började här i tvåan.Då mitt liv började rasa,det var liksom starten då allting började på riktigt.Jag flyttade från malmö..och redan i malmö var jag lite utstött.Jag började tvåan,och vad dendära nya tjejen i skolan som man sjukke jävlas med.Det började lugt,på skojj,men sen gick dom över styr.Det blev mobbning,lite stryck då och då.Och jag bara fortsatte hålla det inne utan att någon viste det typ.Åren gick..och det var dax att börja sjuan,ny skola nya äldre människor.Jag hade redan då börjat umgås med min storasysters vänner,för dom höll inte på med mig.Min syster har alltid varit ett stöd i mitt liv.Nya skolan blev sämmre,mobbningen blev allt hårdade,och dom som var två år äldre,dom som gick i nian vad som ända jag kunde känna mej trygg vid.Var ofta med dom och så.Klassens killar mobbade mej ngt otroligt och allt gick åt helvete rent ut sagt.Jag började skära mej över hela armen och blodet bara rann,gillade känslan att ta ut det över ngt.Men i halva åttan blev det nog!
Det var stopp på allting,hade jag inte sakt emot då hade jag inte suttit här nu och skrivit,var flera gånger på tankar om självmord..men ja.
Jag kämpade vidare och nu siter jag här.Modig,säger vad jag tycker och käftar emot.Jag tar inte emot skit,men jag lyssnar på det och håller de innom mig.En dag när personen inte är bered på det tar jag ut allting som den personen har get mej,all skit.Alla dagar jag gråtit av att jag var så sårad,kränkt och helt utstöt.Dom flesta slutade och fick respekt för mig.

Nu för tiden har jag fortfarande skiten i huvudet av allt fel jag gjort i mitt liv.När jag började ha sex,när jag klädde mig som jag gjorde och hur jag var kaxig.Jag är fortfarande kaxig somfan,ännu värre.Men jag är stolt över mig själv.Och äkta vänner är det ända jag har.Och dom bryr sej inte om mitt förflutna,jag är den jag är och ingen kan göra någontgin åt saken.Jag är mej själv och fan ingen annan.Snackar någon skit om mej får dom tillbaka det,riktigt hårt att dom inte vet vad dom ska säga emot med.
Klaga inte på hur jag är,för du kan inte göra någontgin åt saken.
Käftar du,käftar jag.Kom ihåg det.

Tack för mig!